Fortsätter lite på....

temat KÄRLEK från förra inlägget.
Idag hade jag begravning i en av våra kyrkor. Under kaffet efteråt kom jag i samspråk med en kvinna som jag då och då träffar när jag har andakt på ett av sjukhemmen. Hon berättade för mig att hon och hennes man har varit gifta i över 60 år. För drygt ett år sedan blev han sjuk och tvingades flytta till ett äldreboende. Nu besöker hon honom varje dag, i ur och skur. Jag fick berättat för mig att han längtar efter henne varje dag! Han glömmer en massa saker, men hon lever i hans minne - och han längtar när inte hon är där.

Tycker att det finns så mycket i den lilla enkla berättelsen. Kärleken har tusentals ansikten, och detta är bara ett av dem.

Fast allra mest tänker jag på detta lilla ord: "längta". Att längta efter någon är ju en otroligt stark och levande känsla. Man får inte ro i kroppen eller huvudet - tankarna går ständigt till denne någon som man längtar efter. Längtan efter en röst, ett leende, en kyss, ett famntag - eller bara att få vara nära...

Längtan är ju inte bunden av tid - jag kan längta efter min älskade redan när jag sätter mig i bilen för att åka till jobbet. Jag kan längta när någon berättar en rolig historia - "den här skulle älsklingen hört...".

Det är härligt när man delar sina "längtor" med varandra. Livet kommer så nära när vi vet vad andra längtar efter.

Tycker nog att vi skulle dela mer av sådant med andra, inte minst inom kyrkan...

Just nu längtar jag efter att få krypa till sängs, är trött efter att ha jobbat 1o dagar i sträck :-)

PiP till er från Flod...

Alla Hjärtans dag...

Det känns ju skönt att vi har en dag om året då vi speciellt får uppmärksamma våra känslor för det motsatta könet. Tog mig en tur till ICA Maxi och hamnade i en liten tulpanduell - jag siktade in mig på en härlig bukett, men var tiondelen för långsam! En annan man tog buketten, och jag tänkte protestera - men det var innan jag såg att han hade tre små barn med sig. De såg så lyckliga ut, kanske tänkte de på hur mycket de älskade mamma. Hur som helst valde jag en annan färg på buketten och lade istället till ett kort där jag kan uttrycka mina känslor :-)

Tycker nog annars att denna dag ställer lite frågor till oss alla. Behöver vi verkligen en särskild dag för romantik? Känns det inte lite överbelastat att gubben, som aldrig annars är romantisk, plötsligt dyker upp i dörren med ett fång rosor och en chokladask formad som ett hjärta!!?

Eller är det tur att dagen finns för alla dem som hungrar och törstar efter lite ömhetsbevis?

Jag är lite kluven, försöker så gott det går att visa kärlek i vardagen - lite disk, lite städ, fotmassage, ryggmassage, mat på bordet när hon kommer hem... Men där kanske man biter sig i stortån - kanske höjs då förväntningarna på Alla Hjärtans dag!

Jaja, vi får se hur långt tulpanbuketten och kortet räcker... Kanske får lägga till en halvtimmas massage också :-)

En synnerligen god Alla Hjärtans dag till er alla - kärlek till nära och kära och vänner och alla jag kommer på!!

Glöm inte enkäten längre ner på sidan!!

PiP från Flod...