ska få en lugn och skön helg. Men ack vad man kan bedra sig. Vi for iväg på kalas till Småland för att kusinerna skulle få fira en 20-åring tillsammans. God mat och trevligt sällskap gjorde det hela trevligt. På hemvägen tog vi en tur till mormor och morfar djupt inne i den småländska skogen. Allt var frid och fröjd ända tills vi kom hem på kvällen. Då hade 5-åringen ont i fötterna och händerna, så vi fick bära in honom.
Lade honom tillrätta i sängen och kollar lite, man vill ju se vad det kan vara. Händer och fötter är alldeles svullna, små prickar breder ut sig över kroppen. Ringer sjukvårdsupplysningen och de säger att vi måste åka in till akuten genast.
Väl där blir det lite provtagningar, och så småningom får vi svaret. Hos barn kan det bli så att efter en infektion fortsätter kroppen att kämpa mot det onda. Men det finns inga onda kvar - och då börjar kroppen bekämpa sig själv! Bland annat attackeras kapillärerna så de spricker och orsakar små blodsutgjutningar under huden. Det hela rättar till sig ganska snabbt, men man måste kolla blod och avföring så att inte tarmarna är utsatta.
Det blev sjukhus i 2 nätter innan han fick komma hem. Tänk vad de små får vara med om! Ganska otroligt hur tåliga de är, jag skulle varit livrädd. Men han hade lego och en förälder hos sig hela tiden - det räcker långt :-)
Jaja, tack gode Gud att det gick bra!!
PiP från Flod....
2 kommentarer:
Tack för kyrkobladet,nu hoppas vi det går bra med Elias.Ingalill.
ja barn verkar kunna stå ut med det mesta
Skicka en kommentar